Carin

11 januari 2010 21:20

Hello! Jag tycker du ska vara nöjd över att ha ca 25-30 besökare (eller lite mindre ibland)! :-) Hellre kvalitet än kvantitet som klyschan säger! ;-) Och får man många kommentarer blir man först jätteglad och sen stressad då man gärna vill surfa tillbaka och skriva något! :-P Hehe, bloggandets dilemma! Skönt att du gillar tillvaron och är glad! Det underlättar och glädjer både en själv och andra! Man får ju tänka som "The Secret" ;-) Men det är härligt att man både kan vara svart, vit, grå och kanske färgstark- så man vet skillnaden! ;-) Sov gott när John Blund kommer! Vi ses imorgon med nya tag! Yes box! Kramis!

Kickan

11 januari 2010 22:02

Ja inte behöver du hotta upp bloggen för min skull i alla fall. Jag kollar den nästan varje dag men skall villigt erkänna att för det mesta har jag "skrivtorka" och det känns inte något vidare. Idag har jag heller inte så mycket att komma med men kan berätta att jag för första gången har hamnat i arbetsförmedlingens rullar (positivt?). Kommer själv att bearbeta "marknaden" och hoppas på en positiv framtid fastän arbetsmarknaden i vår kommun inte är den allra bästa. Skam den som ger sig....
Vår vovve mår allt bättre och bättre för varje dag som går och nu när vädret börjar återvända till mer normal temperatur så kan vi ta lite längre promenader.
I morgon skall E till sjukhuset och röntga sitt knä och då får vi hoppas på att de hittar den "felande länken". Det har nog varit bra för honom att danskvällarna varit få den senaste månaden! Inget ont som inte har något gott med sig.....
Har också börjat städa ut julen och i morgon har jag bestämt mig för att det skall bli klart.
Nu ser jag fram mot de härliga vårdagarna och idag har jag köpt 1 bukett tulpaner till hemmet - ett vårtecken om något.
På tal om att vara positiv - såg just på tv ett program "en annorlunda familj" där bl a en familj bestod av 12 pers (2 vuxna, 10 barn mellan 2 - 16 år) och där verkar inget kännas besvärligt eller negativt. De äldre syskonen hjälpte till att ta hand om de mindre barnen med tandborstning, läsa saga etc när det var läggdags (mamman åkte till sitt kvällsjobb när maken kom hem från sitt jobb). Mannen i huset - en jättecool kille - hade en sund inställning - ge barnen utrymme att själv prova sig fram, inte bli hysterisk så fort någon ramlade och slog sig för det smittar av sig på barnen etc. Är man lugn själv så blir barnen lugna var hans devis. Jag är imponerad av att man får en familj att fungera med så många barn.
Ja, mer blev det inte denna gång. Kram

skogsnuvan

12 januari 2010 15:53

Förmodar att du menar mig när du pratar om dom som alltid är negativa men vänta ska du se bara det blir slut på vintern. Jag är väl lite schotsofren skulle jag tro. Sur på vintern och överdrivet glad på sommaren.

L8P8

14 januari 2010 14:40

Inte är det nåt fel på den här bloggen inte! Jag läser den men ska villigt erkänna att jag är dålig på att kommentera. Nu ska det bli ordning på det hädanefter. Jag känner som Anita; Vinter = tråk, sommar = underbart. ( och underbart är kort, tyvärr )
Kram på dig / L8